lördag 2 juli 2016

Ett livstecken

Några rader från ett regntungt Västerås. Letat upp ett fint och ganska öde fik vid strandlinjen. Vågorna går höga och emellanåt kommer vidbyar och sliter servetter och tomma burkar från borden. Jag ser en ångbåt på håll och ett sällskap med en utspökad, blivande brudgum på inlines passerade nyss. Veckan som går mot sitt slut har varit stökig både inuti och utanpå och även om jag inte är så förtjust i att vara ensam, känns det värdefullt med några timmars eftertanke och utrensning av störningsmoment. Kanske går jag upp till stan och tittar på prideparaden om en stund, innan det är dags för lite fotboll igen.

Igår premiärsimmade jag i öppet vatten med våtdräkten och idag är det precis en vecka kvar till Vansbro. Jag ska försöka hålla mig hel och se till att få ordentligt med sömn i veckan. Barnen ska flytta med sin pappa i veckan och jag behöver ladda för att ta emot dem bättre nästa helg.  Förändringar brukar generera lite oro och behov av att samla ihop och bara vara.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar