"Det går dagar, det går veckor. Det har gått ett år..." så började en sång bland många jag skrev som barn. Det handlar om att vara själv om att veta hur saker känns inuti. Om att veta och förhålla sig till det som inte är och att stanna där och låta det kännas, fast omgivningen tycker att man ska gå vidare.
Idag är det ett år sen den där kvällen i soffan. När han sa att det var över.
Jag är väldigt färdig med honom. Väldigt färdig med det här året. Jag har åldrats. Härdats. Fått gråa hår.
Det är ändå konstigt med årsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar