tisdag 19 april 2016

Om att låta musiken sätta ramarna

När Spotify samlar sina genier varje måndag morgon och syr ihop en skräddarsydd spellista till mig gör de ett eminent jobb. Jag gör förvisso deras jobb enkelt med att bara lyssna om och om igen på kanske 20-60 spår i veckan, varav 3-8 fullkomligt spelas in under skinnet och bildar min tillvaros egna soundtrack, så de behöver inte fundera så hårt kring vad jag gillar och inte. Men ändå. Så många skatter jag har fått hjälp att hitta till i vår.

Samtidigt som jag själv ramar in min tillvaro i soundtracks, matar sociala flöden mig med små självhjälpsuttryck som "du är vad du tänker" och påstår att vi kan ta makten över våra liv med käcka morgonritualer och mat utan tillsatser. Även om jag tror mer på att det måste få skava klart, så är jag trött på det här reproducerandet. Jag återupprepar mig själv, med sorgliga sånger och självföraktande oduglighetstankar. Jag behöver lite glada och peppande theme songs i tillvaron igen, jag behöver intressera mig för världen, komma utanför mig själv en stund.

Den här veckan är det sjukstuga light i overkligheten. Bästa pappan kom upp och passade barnen igår medan jag gick på utbildning. Dessvärre somnade vederbörande mitt i vabbandet så mitt på utbildningen får jag mess från dottern; "vad gör jag när huvudet gör jättejätteont och brorsan hoppar i sängen och morfar sover"...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar