onsdag 23 mars 2016

Worlds collide

Nyligen skrev Kattis Ahlström om hur trött hon var på att män tog sig friheten att recensera henne. Jag kan känna igen mig i det. Och utan att gå in i en diskussion om det är specifikt män som använder sig av det här mot mig eller inte, för det handlar inte det här inlägget om. Däremot har jag av olika anledningar försökt vara uppmärksam på situationer och relationer där jag upplever att jag reduceras. Jag vill inte vara i sammanhang där jag bara är en tårtbit av mig själv. Det är en del av 2016 års prishöjning.

Jag har många vänner och lätt för att lära känna nya människor. Min bekantskapskrets består inte alls bara av monopolvänner (ni vet uttrycket att ha många vänner på sociala medier är som att ha mycket pengar i monopol) utan av nära (och inte lika nära) viktiga och bra personer som jag lärt känna på många olika sätt. Om jag samlade dem i en ark så skulle de antagligen inte älska varandra. Det begriper jag också att jag inte kan ta ansvar för. Men jag skulle önska att jag är så sann mot mig själv att jag kan stå där i båten och liksom vara stolt över varför alla som är på båten är där och stå för vem jag är och den jag blir med dem.

Jag har haft flera samtal senaste veckorna kring vilka förutsättningar som är de bästa när det kommer till vänskap. Är det bättre med äldre relationer? Människor som funnits med under flera faser. Har den som upplevt alla årstider av mig större förståelse och tolerans? Eller är det enklare att stå ut med mig om man lärt känna den uppdaterade versionen? Och inte kan relatera till hur jag brukar vara eller tänkte kring det här förut. Och hur lång tid ska man ge relationer som trevar? Vad måste finnas från början och vad kan man arbeta på? Är tidsperspektivet över huvud taget en relevant faktor? Står det på något sätt i relation till hur nära och viktiga man är för varandra?

Även om jag tror mig behöva flera, kanske en uppsjö, olika relationer för att få tillräcklig stimulans, utmaning, motstånd, bekräftelse och så vidare, så orkar jag heller inte ha för många skräddarsydda sammanhang. Jag vill inte oroa mig för att mina världar ska kollidera och att jag ska förlora mig själv och de typer av mig som jag blir i de sammanhang som inte tillåter mig att vara hela mig. I ett Seinfeld-avsnitt kallas det "the worlds theory". I det här fallet hur krocken mellan Independent George och Relationship George riskerar att eliminera båda världarna och därmed honom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar