Den blomstertid nu kommer...

Med skolavslutningsdagar och efterlängtad bebisleverans. Med solregn, AW med kära kollegor, intressanta och berörande samtal, kompishäng över ett glas vin och vidbränd amatörgrillning (av moi). Så mycket tid jag ägnar åt viktigheter nu, som nyss gick åt till tidsfördriv och törstsläckeri.

När man avvecklar delar i sin tillvaro som varit påtagliga under en lång tid skulle det vara ganska tillåtet att famla och känna sig desorienterad. Men det känns som helt rätt i tiden och i jag går in orädd och med självklar tillförsikt. Faller jag nu, ska jag falla i gräs. Flyr jag nu, ska jag fly med måsar, vågskvalp och asplöv. Ringer demonerna på dörren, bjuder jag dem på jordgubbar.

...Och så några rader om det här med pirret. Om personen som introducerat sina vänner, som sett mig spy ner hans uppfart och som jag bjudit på hasselnötter (som han inte tål) och som ändå stannat. Kanske kan det bli något riktigt bra av det här. Sitter på bussen dit nu. Evighetslånga resvägen som ger omedelbar utdelning med särskilt fint sällskap, somrig skärgårdsluft och kullerstenskvarter. Bussresan är dessutom möjlig att få veckans sista jobbmail skrivna på, blogga på, leka tonåring på eller bara sova sig igenom.

Framme! Hej så länge! Iiiiihhhh...